Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel på när ett familjearbete blivit bra och när det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbättras. Det är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet är sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgår ifrån fem frågeområden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbättringar.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys.Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var: Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys.Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård.

Title: Nurses´ Experience of Triage Process in the Psychiatric A & E Departmentfor AdultsAuthor: Miljatovic, MilosDepartment: School of Life Sciences, University of SkövdeCourse: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTSSupervisor: -Examiner: Brovall, MariaPages: 23Keywords: Triage, Nurse, Psychiatric A & E Department for Adults, Triage scaleBackground: In the beginning of 21st century some psychiatric A & E departments inSweden have introduced triage process and psychiatric triage scales. The aim was to meetthe growing numbers of patients with mental health problems attending psychiatric A & Edepartments, in order to shorten waiting and transit times.Aim: The aim of the study was to illustrate nurses´ experiences of triage process in thepsychiatric A & E department.Method: Qualitative empirical study was conducted.Results: Three categories were identified: Triage process creates confidence, Obstacles intriage assessment, Possibilities for improved patient care through triage process; and sixsubcategories: Aid and support in having an assessment tool, Sense of comradeship,Getting possibility to take answer and show the competence, Deficiencies with assessmenttool, Sense of inadequateness due to long waiting times to physician, Sense of ambiguityduring the triage process.Discussion: Safe triage process is needed to achieve quality care in the psychiatric A & Edepartment, thus it is important that nurses have adequate triage scale, and the resultssuggest that it is important for nurses to have an adequate triage scale which makes iteasier for nurses in nursing care..

Sjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning i sitt omvårdnadsarbete är en del i omvårdnadens utveckling. Denna studie har för syfte att beskriva psykiatrisjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning. Frågeformulär skickades till 40 slumpmässigt utvalda sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk vård på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Data har bearbetats i SPSS 11.5 och redovisas med frekvenstabeller och diagram. Resultat från 26 erhållna frågeformulär visar att psykiatrisjuksköterskorna hade en positiv attityd till forskning men att resultat från forskning inte används i någon större utsträckning.

Sjukgymnaster är en liten yrkeskår inom den psykiatriska vården. Under åren har många sjukgymnastiska behandlingsmetoder kommit att utvecklats och det finns bara en tidigare studie som har undersökt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av i praktiken. Till vår kännedom har ingen studie ännu studerat vilka behandlingsmetoder som används vid respektive psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka behandlingsmetoder som används inom psykiatrisk sjukgymnastik. Metod: 80 verksamma sjukgymnaster inom vuxenpsykiatrisk slutenvård, öppenvård landsting/kommun samt privat verksamhet medverkade i studien.

Syftet med denna studie var att undersöka väntrumsmiljön på en vuxenpyskiatrisk öppenvårdsmottagning med fokus på patienternas personliga sfär, avskildhet och intimitet. Det bakomliggande intresset för studien handlar om den forskning inom miljöpsykologi som visar att rumsutformning och fästpunkter (inredningselement) som bidrar till upplevelsen av den personliga sfären, avskildhet och intimitet kan appliceras i en väntrumsmiljö på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning.  Studien har genom en experimentell design undersökt om man med hjälp av fästpunkter såsom vikväggar, växter, tavlor och tidningar samt genom en förändring av möbler och dess placering i väntrummet påverkade patienternas upplevelse av deras personliga sfär, avskildhet och intimitet. Genom att i den manipulerade väntrumsmiljön förändra rumsutformningen och placera fästpunkter såsom vikväggar, växter, tidningar med mera kunde olika grader av avskildhet och intimitet tillgodoses och även stärka deltagarnas personliga sfär. Resultatet visar på att de flesta patienter som deltog i studien upplevde att deras personliga sfär, avskildhet och intimitet tillgodosågs mer i den manipulerade väntrumsmiljön. Den manipulerade väntrumsmiljön bidrog till att patienterna själva kunde styra över den process som handlar om att främja eller inte främja den sociala interaktionen.

Självskadebeteende definieras med att personen skadar eller stympar sin kropp upprepade gånger utan självmordsavsikt. Sedan 1990-talet har det skett en ökning av inläggningar med självskadebeteende som orsak och är vanligast bland kvinnor i åldrarna 15-24 år. Problembilden är komplex och sjukvården står många gånger handfallen och osäker i hur beteendet ska bemötas, vilket leder till att personal inte vet vilket förhållningssätt de ska ha i omvårdnaden. Studien gjordes enligt en metod för interventions studier. Syftet med denna studie är att i samband med en utbildningsintervention beskriva personalens process i sin förståelse av bemötandet av personer med självskadebeteende.